Greg Jones - klimatprofessorn om en vinvärld i förändring

Ända sedan man började producera vin i Asien för cirka tio tusen år sedan har både vintillverkning och vinodling förändrats konstant. Människan har på grund av klimatförändringar, krig och politiska beslut förflyttat sig och tagit med sig vinrankor till nya platser. Samtidigt har man försökt förbättra odling och produktion genom att välja ut de starkaste plantorna, gjort nya korsningar av druvsorter och anpassat sig till nya förhållanden. Samma sak händer idag. Klimatförändringarna har gjort att det idag föds nya vinregioner som till exempel i England, Skandinavien och Tasmanien. Samtidigt blir tillvaron för andra traditionella regioner allt svårare. En av de ledande experterna gällande klimatförändringarnas inverkan på vinvärlden är Greg Jones. Han är professor vid Linfields universitet i Oregon, USA, uppskattad debattör och talare som reser jorden runt och förmedlar sin kunskap.

”När jag började min karriär på 1980-talet var det mesta av forskningen inriktad på vete, majs och soja men inte på nischade marknadssegment som vin-, kaffe eller avokadoproduktion”, berättar Greg Jones. Hans familj har en vingård i USA och han började intressera sig för hur klimatet påverkade vinframställningen.

”Om vi ser tillbaka på historien så har klimatet varit i ständig förändring. Men sedan 1980-talet har det gått väldigt snabbt och medeltemperaturen är idag 1,5 till 2 grader varmare jämfört med fyrtio år sedan”, säger han.

Till en början uppfattades det allt varmare klimatet som något positivt. Många vinregioner, som till exempel Barolo, Barbaresco och Bordeaux, fick mindre årgångsvariation. Vinerna blev också mer tillgängliga och krävde kortare lagring eftersom värmen gjorde att tanniner mognade bättre, syran var inte lika sträv och vinerna mer fruktdrivna. Det gjorde att man nådde en ny och större publik.

Idag är situationen annorlunda och de positiva effekterna blir allt färre. Världens tjugo mest odlade druvor växer där det är en medeltemperatur mellan 12 och 22 grader. Men skulle det bli varmare eller kallare, så får de problem. Vissa regioner har redan försökt anpassa sig. Till exempel Bordeaux som för något år sedan tillät att experimentera med sju nya druvsorter som är mer tåliga både mot svampsjukdomar och ett allt varmare klimat. I Champagne har det varmare klimatet gjort att rankorna vaknar till liv allt tidigare efter sin vinterdvala. Det gör att risken för frostskador ökar och man beskär därför vinrankorna så sent som möjligt så att växtsäsongen förskjuts framåt. Många odlare i redan varma vinregioner väljer idag att ha ett större bladverk som skyddar klasarna från stark sol jämfört med tidigare. I Veneto till exempel är den traditionella pergola-uppbindningen allt mer vanligt förekommande. Har man möjlighet drar man sig också upp på högre höjd. Men det är små förändringar som kommer att hjälpa en viss tid men inte för evigt.

Greg Jones tror att vi kommer att kunna fortsätta att göra vin på samma plats och med samma druvsorter som idag under en period som sträcker sig mellan 25 och 75 år framåt.

”På ett sätt är det lättare för större producenter från den nya världen att snabbare anpassa sig till större förändringar. De har färre regler än traditionella vinregioner och större resurser”, menar Greg Jones.

Oftast talar man om hur klimatförändringarna påverkar temperaturen men finns det andra aspekter som borde få mer plats och diskuteras?

”Temperatur är lätt att mäta och analysera. Det är svårare med nederbörd eftersom det är större variationer, samma sak gäller frost och värmestress”, menar Greg Jones.

Tidpunkten för nederbörd är också viktig. Något som kommer att förändras i framtiden.

”I Bordeaux till exempel kommer 60 procent av nederbörden under växtsäsongen. I framtiden kommer det troligen att regna mer under vintern, något som kommer att skapa problem som torka och stressa vinrankorna under växtsäsongen”, säger Greg Jones.

Han tycker att USA investerar mycket i forskning, likaså Australien och vissa länder i Europa. Men vinvärlden kunde göra mycket mer. Även om tillgången till information blivit lättare. På 1980-talet skickades data och information via fax och på cd-skivor. Idag har teknologin gjort informationen tillgänglig på ett helt nytt sätt, samtidigt som det är svårt att orientera sig.

”Det är svårt att säga hur snabbt utvecklingen kommer att gå men klart är att samhällets beslutsfattare borde ta stora och viktiga beslut för att minska CO2-utsläppen. Men jag är pessimistisk till att de kommer att göra det”, säger han.

Greg Jones ser att fler och fler vinproducenter försöker använda sig av ny teknik. Många har till exempel satt upp väderstationer för att bättre kunna bestämma när man ska bevattna eller bespruta. Väderstationerna gör det även möjligt att följa vinrankornas utveckling under året. ”Men den data som väderstationerna samlar in skulle behöva analyseras konstant och med ganska krångliga matematiska formler, så det är inte så lätt för en vinproducent. Vi behöver skapa nya standards för att göra det arbetet lättare”, säger Gregory Jones.

”Vinindustrin är precis som resten av världens jordbruk en del av problemet och samtidigt en del av lösningen”, menar han.

Att skapa nya system som minskar utsläppen av koldioxid och hitta alternativa energikällor är grundprinciper. Även tillgång till vatten kommer att bli ett allt större problem. Det handlar inte enbart om konstbevattning i vingården, som inte heller är tillåten i många regioner. Vatten krävs under hela vinframställningen, inte minst för att göra rent i vinkällare, tankar och fat.

”Det kommer att bli nödvändigt att konstbevattna och tillåta det i vinregioner där det hittills varit förbjudet. Samtidigt så tror jag att blir ett samhälle utan vatten, så kommer man först och främst tänka på sina invånare, inte på att främja vinproduktionen”, menar Greg Jones.

Det är inte omöjligt att man kommer att ta bort vingårdar i framtiden, för att spara vatten eller plantera majs eller soja och föda en allt större befolkning. ”Jag tror att det kommer att ske i vissa delar till exempel av Kalifornien där vatten som idag går till konstbevattning inom en snar framtid kommer att behövas till invånarna”, säger han.

Det är också viktigt att vi konsumenter börja ifrågasätta tunga flaskor och långa transportsträckor som bidrar till koldioxidutsläpp. Genom att förändra våra konsumtionsmönster kan vi också hjälpa till att förändra vinindustrin och minska utsläppen.

”Jag tycker det är positivt att till exempel Greta Thunberg gör yngre personer uppmärksamma på dessa frågor”, säger Greg Jones.

Men hur ser han på genmodifierade vinrankor och på hybrider (som är en korsning mellan Vitis vinifera och amerikanska och asiatiska vinrankor), som är mer tåliga och svampresistenta?

”Människan har alltid korsat vinrankor och gjort ett urval av de mest tåliga plantorna. Så vi har genom historien bidragit till att genmodifiera druvsorter”, säger Greg Jones.

Idag har tekniken gått framåt och med ny genmodifiering, som till exempel metoden som kallas cis-genesis. Det betyder att man kan gå in och aktivera eller avaktivera en gen utan att förändra grundmaterialet. Man tillför alltså inte en utomstående gen (transgenesis). ”Det kanske inte är lösningen men en intressant utveckling”, menar han.

Helt klart är att vinvärlden kommer att förändras, precis som den alltid har gjort. ”Jag tror att som konsument måste vi förstå att vi inte kommer att kunna förvänta oss att dricka samma viner som idag i framtiden”, avslutar Greg Jones.

Text: Åsa Johansson
Bild: Pressbilder